En vik. Ett ekosystem. En framtid.

Kullboviken – En vision för framtiden

Kullbovikens Vattenvårdsförening · Björkö, Norrtälje · Masterplan 2026

En vik.
Ett ekosystem.
En framtid.

En samlad vision för biologisk restaurering, kulturmiljövård och hållbar förvaltning av hela vattensystemet i södra Björkö.

Kullboviken är en av Upplandskustens mest ekologiskt värdefulla trösklade havsvikar — och en av de mest hotade. Denna masterplan beskriver hur vi räddar den, för alltid.

6 delprojektSamverkande åtgärder

KullbovikenNorrfladen · Söderfladen

StrömmarnaKanalen 660 m

Kullbo-InsjönKonnektivitet sötvattensystem

LOVA + LONAFinansieringsvägar

Rulla för att utforska

6Delprojekt

660 mKanal att förvalta

80–90%LOVA täcker

1963Kanalen grävdes

∞Generationer att bevara det för

Kulturhistoria & Identitet

Platsen som formade en skärgård

Kullboviken är inte bara ekologi. Det är ett landskap bärande på generationers minne — redarmanskapets förmögenheter, en gemensam kamp mot exploatering och ett grävningsföretag som 1963 räddade kontakten med havet. En kulturmiljö som kräver samma omsorg som dess biologiska värden.

Redarepokens arv

Redargårdarna och en skärgård som blomstrade

Kullboviken i Björkö-Arholma församling i Roslagen är ingen vanlig havsvik. Den var ursprungligen en del av ett genomgående sund — från Dragsviken i norr genom Skeningeviken, Kullboviken och Blötviken ned mot Tofladen och Marbosundet. Ortnamnen Kullboö, Blekungeön och den lilla holmen Gubbörn vittnar än idag om att det en gång fanns flera vattenvägar ut från viken.

De tidigare fattiga skärgårdsbönderna var skickliga båtbyggare och sjömän. Under mitten av 1800-talet skapade de flera skeppsrederier som blomstrade och genererade stora förmögenheter — förmögenheter som manifesterades i de magnifika redargårdar som fortfarande präglar Kullbovikens östra strand. Södergården, Nedergården och Blekunge uppfördes här, och hela Blekunges gårdsmiljö med båthus, väderkvarn och övriga byggnader byggnadsminnesförklarades år 2007. Längs Skeningeviken byggdes ytterligare redargårdar, och på västra sidan ett kaptensboställe som nu ägs av Hembygdsföreningen.

I början av 1900-talet var vattennivån ca 50 cm högre och landhöjningen hade inte kommit lika långt som idag. Landskapet hölls öppet av betande djur, vasstillväxten var sparsam och mycket av de lokala transporterna skedde med båt — vägarna var tidvis i dåligt skick. Det var ett levande skärgårdssamhälle där havet var motorvägen.

Grävningsföretaget 1963

Gemensamt ansvar — 23 markägare och 103 andelar

I mitten av 1900-talet hade landhöjning (4,8 mm/år), sedimentation och vasstillväxt gjort att Kullboviken höll på att förlora sin kontakt med saltsjön. Länsstyrelsens rekommendation ledde 1963 till bildandet av ett grävningsföretag med 23 berörda markägare och 103 andelar. Den totala kostnaden på 11 500 kr delades mellan andelsägarna, varav 4 500 kr kom som bidrag. Vintern 1963–64 grävdes den 660 meter långa kanalen genom det dåvarande Söderfladen. Förbindelsen med saltsjön var återupprättad.

Det sammanhängande vattensystemet

Schematisk illustration av de sex delprojektens geografiska samband

"Kullboviken räddades en gång av 23 markägare med spade och envishet. Nu räddas den igen — av en generation som förstår vad som står på spel."

Striden om Björkö är en historia om lokalsamhällets kraft. Under 1970-talets exploateringsvåg planerades 427 tomtplatser på Björkö — varav 54 enbart runt Skeningeviken, med marina för 70 båtar. Kommunfullmäktige godkände 294 fritidshus med röstsiffrorna 28–27. Men björköborna gav sig inte.

En uppvaktning hos bostadsminister Birgit Friggebo i februari 1979 vände allt. Månaden därpå stoppar regeringen fortsatt utbyggnad. Hade den planen gått igenom hade Blekunges byggnadsminnesförklarade kulturmiljö, de tre redargårdarna och hela Kullbovikens natur- och kulturlandskap för alltid gått förlorade.

Samma envishet präglar Kullbovikens Vattenvårdsförening, bildad år 2000 ur det ursprungliga grävningsföretaget. Med egna medel köpte föreningen 2013 sin första vassklippningsbåt för 13 700 kr och ett sidomonterat klippningsaggregat för 22 600 kr. Spångar har byggts med föreningsmedlemmars egna händer. Björkhagen vid Hembygdsgården har röjts. Naturbetet har återetablerats. Varje insats är ett löfte hållet till de som byggde detta landskap.

Blekunges byggnadsminne — med sin väderkvarn, sitt båthus och sina redargårdsbyggnader — är det synligaste arvet från redarepokens blomstring. Men hela det öppna kustlandskapet, strandängarnas flora och den öppna farleden är lika viktiga delar av samma kulturmiljö. De existerar bara om vi aktivt fövaltar dem.

Det ekologiska systemet

Kullboviken — en ekologisk juveln som kan försvinna

Kullboviken håller idag en exceptionell vattenkvalitet med klart vatten och riklig kransalgsvegetation. Men balansen är skör — och tippningspunkten är nära.

Nuläget

En vik i ekologisk balans — tills vidare

Vattenprover bekräftar att Kullboviken för närvarande håller en ovanligt hög vattenkvalitet. Klart vatten har möjliggjort en riklig utbredning av kransalger — den så kallade "sjögranen" — som täcker bottnarna och fungerar som ett naturligt filtreringssystem. Sjögranen stabiliserar sediment, binder näring och skapar optimala jaktmiljöer för vikens starka rovfiskbestånd.

Men ett sådant system befinner sig alltid på knivseggen. Om den samlade tillförseln av fosfor och kväve från omgivande avrinningsområden ökar — från jordbruksmark, enskilda avlopp, sedimentation från uppström — riskerar systemet att tippa i ett enda steg till ett algdominerat dystroft tillstånd.

När det händer dör sjögranen. Bottensedimenten börjar läcka internbelastad fosfor. En algblomning föder nästa. Och den juveln vi har haft förmånen att förvalta är borta — förmodligen för generationer.

Ekosystemets kedjereaktion

Vad som händer om systemet tippar

III

Åtgärdsplan

Sex sammanhängande delprojekt

Restaureringen kräver ett samordnat angrepp längs hela vattensystemets kedja — från Kullbo-Insjöns avrinningsområde till det öppna havet vid Marbosundet. Varje åtgärd förstärker de andra.

Norra & Södra Kullboviken

Gäddfabriker och fosfordammar

Grunda, översvämmade gräszoner anläggs som kombinerade reproduktionsytor för gädda och sedimentationsfällor för fosfor. Djupare fosfordammar renar inkommande dikesvatten innan det når den känsliga viken.

Multifunktionell lösning: fosforrening + lekhabitat + stärkt rovfiskbestånd som naturligt kontrollerar algbetare.

Kräver årlig slåtter och periodisk muddring av fosforfällan vart 5–10 år för bibehållen reningseffekt.

Finansieringsväg: LOVA (upp till 90%). Samarbete: Sportfiskarna.

Blötviken · Kullboövägen

Dämme och leklagun i Blötviken

För den södra gäddfabriken krävs att vattennivån höjs via ett dämme vid Kullboövägen. En stor, stabil leklagun skapas som håller vatten även vid lågvatten i havet.

Skapar robust leklagun med stabil vattennivå. Förhindrar att våtmarken dräneras under kritiska perioder.

Geoteknisk risk mot vägbank kräver stabilitetsutredning. Faunapassage (fiskväg/omlöp) är obligatorisk — ett felkonstruerat dämme bli ett vandringshinder.

Kräver avtal med vägsamfälligheten och geoteknisk förstudie innan genomförande.

Söderfladen

Urgrävning av vassfilt och vattencirkulation

Urgrävning av 1 hektar torr vassfilt (ca 70 cm djupt) friläggs fast sandbotten — en av skärgårdens mest värdefulla uppväxtmiljöer för rovfisk. Två genomföringar i kanalbanken kopplar Söderfladen till Strömmarna.

Frilagd sandbotten omgiven av vasskanter: optimal uppväxtmiljö för juvenil rovfisk. Genomföringar bryter stagnation och förhindrar syrebrist.

Kulvertar genom lösa muddermassor skapar risk för hydraulisk erosion och bankras. Sedimentspridning under grävning kräver täta siltgardiner. Massor >1 000 ton kräver formell tillståndsprövning.

Formell tillståndsansökan hos Länsstyrelsen är obligatorisk. Avancerade erosionsskydd vid in- och utlopp.

Kullbo-Insjön

Nivåhöjning och konnektivitet

Insjöns vattennivå höjs med ca 1 meter till nivån före 1950-talssänkningen. En gigantisk sötvattensbuffert skapas som jämnar ut flödesdynamiken och öppnar för storskalig anadrom fisklek.

Skapar en ekosystemtjänst av enorm skala: vattenbuffert mot torka, förbättrad flödesdynamik, och reproducerbar lekyta för vandringsfisk.

Sjösänkningsdomen från 1950-talet kräver omprövning i Mark- och miljödomstolen. Höjt grundvatten kan påverka intilliggande fastigheter. Lång juridisk process.

Omprövning av vattendom krävs. Sportfiskarna är ideell partner med erfarenhet av vattendomsprocesser.

Norrfladen

Biologisk vasskontroll med vattenbufflar

3–4 asiatiska vattenbufflar betar Norrfladens 3–4 hektar grunda yta (0,5–1,5 m) under maj–oktober. Specialkonstruerade flytande elspärrar i de två sunden möjliggör fortsatt båtpassage.

Angriper vassens rotsystem under vatten — den enda metoden med varaktig effekt på rhizomerna. Nollutsläpp, kontinuerligt betestryck, skapar biologisk mosaik.

Stängsellösning i vatten kräver anmälan om vattenverksamhet och strandskyddsdispens. Daglig tillsyn obligatorisk.

LOVA-ansökan inlämnad. Samarbete med erfaren djurhållare avgörande. Se separat projektbeskrivning.

Kanalen Strömmarna · 660 m

Underhållsmuddring och masshantering

Skonsam sugmuddring av kanalen genomförs med siltgardiner för att minimera grumling. Massorna pumpas in i geotuber på vallens baksida — stora avvattningssäckar som håller kvar leran och låter rent vatten sippra ut och tas upp av vassen.

Bibehåller farledens funktion för fiskvandring och båttrafik. Geotubmetoden är ekologisk och förhindrar massorna att rinna tillbaka.

Återkommande kostnad. Snabb återfyllning om hastighetsgränsen 3 knop inte respekteras — svallvågor eroderar sönder mudderprofilerna.

Informationsskyltar om hastighetsbegränsning vid kanalens entréer. Regelbunden tillsyn av djup.

"Det räcker inte att restaurera en vik.
Vi måste rädda hela systemet."

Kullbovikens Vattenvårdsförening · Masterplan 2026

Geovetenskap & Ekologi

Kanalvallens kamp mot skogen

Kanalbanken vid Strömmarna är ett levande ingenjörsprojekt — uppbyggt av muddermassor som kräver en mycket specifik skötselregim. Vetenskapen är tydlig: träden är vallens fiende.

Geoteknisk stabilitet

Varför sly och träd river ner vad generationer byggt upp

En muddervall bestående av upplagda, vattenmättade sediment är strukturellt fundamentalt annorlunda mot en naturlig bank. Massorna saknar geoteknisk kohesion — de hålls samman av sin vegetations rötter och av det kapillärtryck som bibehålls i porer och sprickor.

När snabbväxande pionjärträd som klibbal, sälg och glasbjörk tillåts etablera sig inleds en oåterkallelig kedja. Trädens kronor skapar ett skuggtak som steg för steg dödar den ljuskrävande strandängsfloran — gräs, halvgräs, vass — som annars armerar vallens ytlager med sina rotsystem.

När markvegetationen dör bort och ytan blottläggs, ökar erosionen dramatiskt vid kraftig regn. Träden är dessutom direkt destruktiva: vid storm överförs enorma brytkrafter ner i de lösa massorna. Rotvältor sliter loss stora delar av banken och raserar direkt ut i kanalen.

Skötselprincipen: Respektera häckningssäsongen

Häckande fåglar är extremt känsliga för störning under april–juli. Slåtter och röjning förläggs därför till sensommaren — när fågelungarna är flygga och lämnat boet. Detta skyddar fågellivet och sammanfaller dessutom med den optimala tidpunkten för strandängsfloran att blomma och fröa av sig.

Vegetationsdynamik

Skogssuccessionen — en självförstärkande katastrof

Träd → Krontak → Markvegetation dör → Erosion ökar → Rotvältor → Bankras → Sediment i kanalen. Varje steg accelererar nästa. Skötsel måste brytas in tidigt i kedjan för att vara effektiv.

Ekologisk målbild

Naturtyp 1630: Strandängar vid Östersjön

Kanalvallens ekologiska målbild är denna habitattyp — ett av de mest biologiskt värdefulla och samtidigt mest hotade kustnära habitaten i Sverige. Den är per definition beroende av kontinuerlig mänsklig hävd. Utan slåtter eller bete: inga strandängar. Det är vår uppgift att vara den hävd som håller dem vid liv.

Skötseldirektiv

Sensommarslåtter — och forsla bort biomassan

Slåtter förskjuts från juni till slutet av juli–augusti. Alla flygga fågelungar är då lämnade boet. Det avverkade materialet måste fraktas bort från vallen — kvarliggande biomassa gödslar marken och gynnar ogräsarter som kväver ängsfloran. Genom konsekvent bortforsling utmagras marken successivt och strandängssvålen kan etablera sig.

Bäverhantering

Bävern är skyddad — och kan hanteras

Bäverhyddans lagskydd är absolut: rivning kräver Länsstyrelsens tillstånd. En säkerhetszon ska upprätthållas runt hyddan vid maskinell slåtter. Paradoxalt nog gynnar röjning av lövträd längs vallen bäverhanteringen — utan träd minskar bäverns incitament att expandera sin aktivitet längs den känsliga banken.

Samhällsnytta & Intressenter

Varför varje aktör bör ställa sig bakom detta

Det här projektet är inte en lokal nisch. Det berör nationella miljömål, regional turism, fiskevård och kulturmiljölagstiftning — och skapar värde för aktörer på alla nivåer.

Länsstyrelsen & LOVA-programmet

Direkta leveranser mot nationella miljömål

Projektet levererar mot tre av Sveriges sexton miljökvalitetsmål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Fosfordammarna minskar tillförseln till Östersjön direkt. Projektet är replikerbart längs hela kuststräckan.

Sportfiskarna

En gäddfabrik i världsklass

Kullboviken har alla förutsättningar att bli en av Upplandskustens mest produktiva reproduktionslokal för gädda och abborre. Med återställda lekhabitat i Norrfladen, Blötviken och de nyanlagda gäddfabrikerna kan detta vik generera rekrytering som påverkar rovfiskbestånden längs mils lång kust.

Norrtälje Kommun

Levande skärgård — ett varumärke att värna

En öppen farled, ett restaurerat kustlandskap och en biologiskt rik vik ökar Björkös attraktivitet för besökare, fritidsbåtfolk och permanentboende. Det stärker kommunens profil som en genuint hållbar skärgårdskommun — och ger LONA-finansieringsgrundande underlag för kommunens egna naturvårdsansökningar.

Riksantikvarieämbetet & Kulturmiljövård

Att rädda ett levande kulturlandskap

Kanalvallen, Strömmarna och hela det agrara och maritima landskapet runt Kullboviken är ett levande kulturhistoriskt dokument från redarepokens skärgårdsliv. Att restaurera strandängsfloran och underhålla kanalen är att bevara en immateriell kulturmiljö — ett landskap som fortfarande bär sina berättelser.

Klimatforskare & Akademin

Ett pilotprojekt för framtiden

Klimatförändringarna accelererar igenväxning av grunda havsvikar längs hela ostkusten. Varmare vatten gynnar vassens expansion. Kullboviken kan fungera som referenslokal och metodlabb — ett dokumenterat fall av vad naturbaserade åtgärder faktiskt åstadkommer när de genomförs i skala.

Allmänheten & Lokalsamhället

Natur, rekreation och stolthet

En öppen vik med klart vatten, tillgänglig farled och rikt fågelliv är ett rekreationsvärde som tillfaller hela samhället. Informationsskyltar, öppna visningsdagar och lokal förankring skapar engagemang och kunskap om det marina ekosystemet — och stolthet över platsen.

Mätbara mål

Det vi lovar att åstadkomma

Konkreta, verifierbara mål för hela vattensystemet — med drönardokumentation, biologisk uppföljning och vattenanalyser som utvärderingsinstrument.

Vattenkvalitet

Bevarad

Kullbovikens exceptionella vattenkvalitet och kransalgsvegetation bevaras intakt. Fosfornivåerna hålls under tippningspunktens tröskelvärde.

Norrfladen · Vasskontroll

−50%

Vassens utbredning minskas med minst 50% inom Norrfladens betesyta efter två betessäsonger. Verifierat via drönarkartläggning.

Öppen vattenyta

+1 ha

Minst ett hektar ny, öppen vattenyta skapas i Norrfladen och Söderfladen. Optimalt habitat för lekfisk och häckande sjöfåglar.

Fosforinlagring

Fälla

Anlagda fosfordammar i norra och södra Kullboviken fångar upp partikelbunden fosfor från dikesvatten innan det når viken.

Farled · Strömmarna

Öppen

Kanalen hålls farbar för båtar med djupgående upp till 1,5 m. Hastighetsgräns 3 knop implementeras och kommuniceras tydligt.

Kanalvall · Naturtyp 1630

Hävd

Strandängsfloran längs kanalvallen bevaras och stärks genom sensommarslåtter med bortforsling av biomassa. Trädetablering förhindras aktivt.

Fiskreproduktion

Fabrik

Kullboviken etableras som en av Upplandskustens ledande reproduktionsmiljöer för gädda och abborre. Uppföljning i samarbete med Sportfiskarna.

Kulturmiljövård

Bevarat

Kanalvallens historiska karaktär och det agrara kulturlandskapet runt Kullboviken bevaras och dokumenteras för framtida generationer.

Kunskapsspridning

Modell

Kullboviken dokumenteras som ett replikerbart referensprojekt. Metoder och resultat delas med föreningar längs hela Upplandskusten och med Sportfiskarnas nätverk.

VII

Juridik & Finansiering

Rätt vägar, rätt pengar

Det storskaliga restaureringsprojektet är kostnadskrävande men finansierbart. Staten har avsatt medel precis för detta — och Kullboviken är ett läroboksexempel på vad pengarna ska gå till.

LOVA · Lokala Vattenvårdsprojekt

Åtgärder mot övergödning i Östersjön

80–90%

LOVA-bidraget kan täcka 80–90 procent av kostnaderna för åtgärder som direkt minskar närsalttillförseln till Östersjön. Fosfordammarna, gäddfabrikerna, muddringen och vattenbufflarna i Norrfladen är alla starka LOVA-kandidater. Ansökan görs till Länsstyrelsen — av Sportfiskarna eller föreningen.

LONA · Lokala Naturvårdssatsningen

Naturvård, strandängar och rekreation

Upp till 50%

LONA är inriktat på naturvård, ängs- och betesmarker samt rekreation. Återställandet av kanalvallens strandäng (Naturtyp 1630) och informationsinsatser är typiska LONA-åtgärder. Det är formellt Norrtälje kommun som ansöker — lokala aktörer driver projektet och medfinansierar via ideellt arbete.

Juridisk vägkarta

Tillståndsprocessen i rätt ordning

Steg 1 · Omedelbart

Samråd med Länsstyrelsen

En formell samrådsanmälan om ändring av naturmiljön genomförs för att fastställa vilka tillstånd och försiktighetsmått som krävs för helheten. Ger förutsägbarhet och minskar risken för senare stopp.

Steg 2 · Delprojekt 5 och 6

Vattenverksamhet och strandskyddsdispens

Anmälan om vattenverksamhet för stängsling i vatten (Norrfladen) och strandskyddsdispens för landfästen. Muddring i Strömmarna kan kräva separat anmälan.

Steg 3 · Delprojekt 3

Tillståndsprövning för Söderfladen

Urgrävning av >1 000 ton massor kräver formell tillståndsprövning. Inleds parallellt med LOVA-ansökan för att minimera tidstapp.

Steg 4 · Långsiktig process

Omprövning av vattendom — Kullbo-Insjön

Omprövning av 1950-talsdomen i Mark- och miljödomstolen. Sportfiskarna är nyckelpartner för att navigera denna process. Lång tidshorisont men enormt ekosystemvärde.

Löpande

Avtal med vägsamfälligheten och fastighetsägare

Avtal om dämme vid Kullboövägen. Förteckning över fastighetsägare berörda av eventuell grundvattenhöjning vid Kullbo-Insjön. Proaktiv dialog skapar medvind.

Nyckelpartnerskap

Sportfiskarna — den centrala partnern

Att ro i land ett helhetsgrepp av denna komplexitet kräver mer än lokal entusiasm. Det kräver expertkompetens i biologisk uppföljning, juridisk vana i vattendomsprocesser och institutionell trovärdighet gentemot myndigheter.

Sportfiskarna besitter allt detta. Som riksorganisation med dokumenterad erfarenhet av komplexa miljöprövningar, LOVA-ansökningar och biologisk restaurering av kustmiljöer är de den naturliga och nödvändiga partnern för Kullboviken.

Ett formellt samarbetsavtal med Sportfiskarna avlastar lokala föreningar från en administrativ börda som annars riskerar att sänka de bästa intentioner, och ger projektet den institutionella tyngd som krävs för att driva igenom även de svårare tillståndsprövningarna.

Samrådsprincip

Samla allt under en masterplan

Genom att presentera alla sex delprojekt som en sammanhängande masterplan — snarare än enskilda ad hoc-insatser — maximeras myndigheternas förtroende, finansiärernas intresse och möjligheten att driva samordnade tillståndsprocesser med gemensamma underlag.

"Vi är inte de som skapade problemen.
Men vi är de som har chansen — och ansvaret — att lösa dem."

Kullbovikens Vattenvårdsförening · Björkö, Norrtälje

Hjälp oss skriva historien om Kullboviken

Vi söker samarbetspartners, finansiering och engagemang. Om du representerar en myndighet, organisation eller fond som delar vår vision för en levande kust — kontakta oss.

Ta kontakt med föreningen Tillbaka till toppen

En vik.Ett ekosystem.En framtid.